YELLOW DIAMONDS IN THE LIGHT AND WE'RE STANDING SIDE BY SIDE

It's like you're screaming, and no one can hear You. You almost feel ashamed
That someone could be that important That without them, you feel like nothing No one will ever understand how much it hurts You feel hopeless; like nothing can save you And when it's over, and it's gone.

Kvällsinlägg lite sådär med bilder från när jag och Sabina fotade i kvällssolen. Det helt sjukt hur tiden bara rinner, kan inte förstå det egentligen hur mycket jag än tänker på det (hej sömnlösa natt med bara overthinking tankar). Känns som allt passerar och vad jag än gör vill det varken stanna eller bromsa. Men men, dessutom lär det ju inte stanna för att jag skriver om det. Så vi syns genom mina inlägg snart!