"Do not fall in love with the memories, things will never be the same again"
Jag har spenderat en hel del av min dag och bara tänkt på minnen. På saker jag haft men tagit för givet, på människor jag känt och haft men nu tappat kontakten med och på allt som händer just nu.
Det är dessa dagar man bryter ihop pga allt man haft men inte längre har, man bryter ihop för att man analyserar varje sak man gått igenom och man över tänker skrivna konversationer.
Jag har läst igenom konversationer, kollat på bilder och tänkt på platser.
Jag har läst igenom konversationer, kollat på bilder och tänkt på platser.
Jag har stressant och grubblat men är kvar på samma ställe. Jag har saknat och väntat på att någon ska sakna mig.
Jag vet inte vad jag vill få fram med detta förutom att det man trodde var en stor sak är numera en liten och trots att det känns som allt faller samman just nu så lär jag väl lika som innan titta tillbaka på detta och inse att det kunde varit värre.
Jag vet inte vad jag vill få fram med detta förutom att det man trodde var en stor sak är numera en liten och trots att det känns som allt faller samman just nu så lär jag väl lika som innan titta tillbaka på detta och inse att det kunde varit värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar