JUST GIVE ME A REASON

 Ett långt inlägg för er som vill läsa anledningar.

//Jag tror inte vi människor inser hur mycket vi släpper in andra så nära inpå. Jag har delat vissa av de viktigaste åren och de jobbigaste händelserna på den här bloggen. Att det sedan finns människor som tar nätets så kallade "frihet" till en ny nivå är ju bara vidrigt.

Jag delar nästintill allt här och har jag tankar jag inte delar med mig av lägger jag upp bilder men tydligen är det omöjligt just på grund av dessa avskyvärda människor.

Förstå att jag lagt upp bilder på mig, vänner och familj för att dela med mig av den lycka jag känner när jag är med de och sedan lika snabbt som jag trycker publicera tas det ifrån mig. Att någon kränker någon annan på det sättet eller ens har tanken till det är obeskrivligt. Jag har brist på ord. Att jag ska konstant behöva tänka, granska och analysera varje ord och varje bild jag lägger upp är hemskt. Jag känner mig fängslad med denna ångest om vad som kan hända.//

Detta är ett stycke från inlägget jag skrev samma kväll som jag stängde ner min blogg . Jag ville verkligen inte det. Jag hade fått flyt och var glad över att kunna dela med mig om vad som händer i mitt liv. Jag vill ge en förklaring till varför min blogg kommer ändras men det är för känsligt och personligt ämne just nu. Istället tänkte jag visa några fler stycken från det inlägget så ni kan förstå min sida utav det hela.

//Människor har sådan makt att påverka andras liv och vissa missbrukar den och använder den för sabotage och utpressning.Allt detta gör att du tvivlar på dig själv 1000 gånger om och tänker hur du kunnat ändra allt och motverkat andra situationer även om du är maktlös. Du vet att du inte gjort fel i situationen men ändå finns det en tanke i bakhuvudet "tänk om du missat detta".//

Jag är fortfarande otroligt arg och besviken på hur hemska människor det finns där ute men min blogg har funnits i över ett år och jag tänker inte anpassa mig i denna situation. Grejen är att det handlar inte om min blogg, inte alls utan det handlar om det som trycks på och du inte kan släppa ut.
 

//Att du tvingas le så ingen lägger märke till bristen i masken. Att jag gett människor tillgång till mina bilder och mitt liv, mer än så kan jag inte ge. Missbruket av MITT material MINA känslor är inte okej.// 

Min blogg kommer ändras och det kommer ni märka, jag tänker inte ta bort några som helst inlägg men det kommer inte vara samma typ av inlägg längre.