GRAVITY PULLS AND WE FALL FROM THE CLOUDS

Hej alla som har ork och läser detta. Tänkte köra på ett standard text inlägg där jag överanalyserar och kritiserar. För tillfället sitter jag med min musik vilket för mig är det bästa som finns.
Dock kollade jag tillbaka i mitt arkiv och insåg att jag redan publicerat 500 inlägg och detta blir mitt 501 inlägg i antal då.
Jag har flera utkast med tankar som jag inte lyckats publicera eller velat publicera. Men de finns där, oräknade dock.
Ibland tittar jag tillbaka för att minnas vem jag var och vem jag är. Jag tittar tillbaka för att inse hur jag mognat och förändrats och ibland så fastnar man i tanken "tänk om". Hur mitt liv hade varit om jag tagit andra beslut, om jag delat med mig mer av mitt liv eller om jag inte rest lika mycket som jag gjort innan.

Jag minns högstadiet i perioder ibland. Det känns så långt bort men samtidigt så nära till minnet. Det var trots allt där jag växte upp en hel del. Tappade bort mig själv och hittade mig själv igen.
Men är det egentligen inte det som händer i högstadiet? Du tappar bort dig själv, förlorar vänner osv och nu på gymnasiet är det lite all over again fast ändå inte.

Jag satsar alltid allt jag har och i de flesta fall känns det som om jag förlorar mer. Trots det är jag ändå tacksam för allt jag har, för allt jag får uppleva och det är sällan jag tänker på det. Att jag egentligen har det väldigt bra.
Jag önskar dock mer för mig själv, mer för min ork och allt det där. Jag vill ju lyckas, jag vill inte konstant känna mig skoltrött eller utmattad. Men ändå så är det så.

ANYWAY det är kul, kul att titta tillbaka. Döma sig själv lite, tänka på hur långt man kommit och hur långt man har kvar. Hur man prioriterat och valt.

På tal om inlägg så måste jag säga att man även märker skillnad i mina inlägg, sättet jag skriver på osv. Fast det kanske bara är jag trotsallt. Ibland vill jag dock tro att detta påverkar någon, att det uppskattas men egentligen är det väl mest för att skriva av mig. Blev en del text, förmodligen huller om buller, med det är så mina tankar är under kvällskvisten i alla fall.