Har dock spenderat halva sommaren ensam tillsammans med pappa här i Sverige medan mamma och Josef befunnit sig i Libanon. Det känns också väldigt udda att jag jobbat klart min månad på SECO, kunde inte bett om ett bättre gäng att jobba med på krossen, så härliga verkligen.
På tal om härlig så var jag förbi Siv, hon är en gammal dam som känt mig sen jag föddes, hon och hennes man har nämligen bott på samma gata som oss så länge vi kan minnas. Hennes man gick dock bort för något år sen och jag känner att det börjar bli vana att gå förbi. Tycker det är så mysigt att komma dit och hon alltid tar fram fika och saft. Sen får jag dessutom turen att lyssna på hennes livshistoria, så himla härligt och intressant. Det är sådana små saker jag börjat uppskatta mycket mer.
Har faktiskt även uppskattat ensam tiden med papi, det har konstant varit jobb eller plugg i vägen under året så att kunna ha små stunder tillsammans gör så mycket och jag värdesätter det otroligt mycket mer nu. Det känns lite som man måste skratta ikapp allt kul man missat under året när man haft fullt upp. Mest chill är väl matlagandet, är vi båda inte så tagg blir det oftast "men istället för att handla allt det här och laga kan vi väl bara sätta oss på en pizzeria?" Hursom så känns det som jag börjat skriva novell så jag chillar med det en stund nu och avslutar inlägget.
(update: hade facetime snackis med mammis nyss, har levt på dessa lite smått senaste månaden speciellt genom att prata med min lillebror. Han underlättar verkligen mina dagar.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar