Det är sjukt att folk, människor vad man nu vill kalla sig för, fortfarande tittar in och vill se vad jag gör eller vad jag skriver om. Vissa kanske inte ens läser utan mest kollar på bilder men det är saksamma egentligen.
Jag vill tillbaka, till de dagarna jag hade tusen tankar och åsikter att skriva om. Till de dagar jag var så ivrig att skriva ner känslorna att jag inte hittade ord. Till de dagarna då detta betydde något.
Jag tar studenten i år. Bland de viktigaste människorna i mitt liv kommer vara tvungna att se på från en annan värld eller vad det än är man kallar det som kommer efter döden. De kommer saknas vid min sida och konstant finnas i tanken. Jag är tvungen att bli vuxen, göra egna val, bestämma en framtid och jag har noll koll.
Det finns så mycket jag vill göra men jag vet inte när eller om jag har tid. Jag vill plugga roliga kurser, jag vill resa, volontär jobba, roadtrip:a, skriva, följa en bucketlist osv Så mycket att göra så lite tid och för lite pengar. Nej ska försöka intala mig själv att det finns en plan skriven.
Två bilder där jag leker djup och viktig, med slarvigt hår, mysigaste koftan och blick ner i marken för att se lite mystisk ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar